Paint it as you want..

jag är frusen och kall
mina tårar blir till is
mitt hjärta har slutat pulsera blod
min hjärna är komplicerad.

känns som om jag ska packa ihop allt,
alla minnen, alla känslor?, alla ord,
alla saker, alla problem, alla ömma ord,
alla blickar, alla fantasier, alla drömmar,
och bara försöka gå vidare med mitt liv.

Med mitt meningslösa liv?
känns inte så roligt,
känns mest bara jobbigt,
att gå vidare, till ingenting?
Inget att se fram emot, ingen att älska,
ingen att få pussa, ingen att få krypa under täcket med om nätterna,
ingen som älskar mig? Ingen som kan finnas där i alla väder.
VILL INTE :'( Men tydligen är det bäst så.
Önskar jag var lika stark som dig,
önskar jag var lika kall som dig,
önskar jag var lika snygg som dig,
önskar jag var bättre än dig,
önskar jag var nånting emellan dig och mig.
inget speciellt, utan bara en vanlig människa.

Förstår inte, kan inte ha betytt nåt för dig,
inte ett piss
måste nog ha varit en provtid i ditt liv.
en leksak,
ett ascoolt tidsfördriv.
eller är det bara så det känns?

Allt tillsammans med dig var bara så jävla bra,
det var inget spel för mig, inget tidsfördriv.
du var en stor kärlek som jag aldrig trodde jag skulle hitta.
Synd att det slutade, men man kan nog inte leva tillsammans hela livet trots allt,
det där underbara, man måste bara inse att en dag kommer det ta slut,
så bli aldrig så jävla kär i någon som du vet en dag lämnar dig.

Det med dig var iallafall speciellt,
hoppas jag kan uppleva det underbara,
med någon annan än dig, för vill vara lycklig,
precis så lycklig jag en gång var.

förlåt för mig,
förlåt för allt.
hoppas du blir lycklig!

Sen kom ingenting, ingenting, och sen kom ingenting alls.